World Poker Tours prissummor 2005 överskred 80 miljoner dollar. Höga insatser och stora startfält betyder ökad risk. För många är det därför svårt att hålla fingrarna borta från paradisets äpplen. Förekomsten av "lagspel" och "chipdumpning" är en växande cancersvulst. Problemet är svårt att adressera då en del av pokerns egna Sepp Blatters ligger i gråzonen. Den europeiska moralen är i det här avseendet ojämförbar med den amerikanska. Att vara en bra "hustler" det vill säga lura folk på pengar, ses med nästan beundrande ögon i USA. Svaret på varför industrin saknar stora externa sponsorer finns sannolikt inom detta område. Hur pass utbrett är fusket över internet? I mindre skala, och klart överdimensionerat av andra forum om ni frågar mig. Majoriteten av marknadens aktörer tar problemet synnerligen seriöst. Poker i den genuinaste av former spelas på landets casinon och medlemsklubbar. Drivkraften för denna publik är huvudsakligen inte pengar. Underhållning, socialt umgänge och inslag av spänning står på menyn. Fusk existerar i princip inte i dessa miljöer. Dan Glimne kan för pokern titulera sig "Sveriges bästa programledare". Detta efter att ha fullkomligt pulveriserat Peter Swartling heads-up under "Pokermiljonens" inspelning i Tallin. Swartlings förkärlek till frekventa "resningar" med 69, kan ha varit en bidragande orsak till att "Det sa bara pang så var det över" som "Idol"-stjärnan själv uttryckte det. Idag sitter jag på ett plan till Reno, Nevada och tävlingar på Reno Hilton. Detta blir den sista uppladdningen inför World Poker Tour championship på Bellagio i april. I min hand har jag senaste utgåvan av Card Player (går att läsa på internet from 14 april på cardplayer.com). För första gången intervjuas pokervärldens mest underskattade spelare Alan Goehring. Hans ideer och synpunkter om tävlingspoker är väl värda att läsa. Återigen påminns jag av att poker är en konst inte en vetenskap. Martin de Knijff Sveriges skickligaste pokerspelare och representant för Martins poker.com.